Sekundärhamn

Standardhamnar finns det i Reeds endast ett drygt femtiotal medan det finns närmare 1000 sekundärhamnar. Sekundärhamnarna är ofta lite mindre hamnar med mindre betydelse för fartygstrafiken men därför ofta mer intressanta för fritidsbåtar. Det är således mycket sannolikt att man önskar segla till en eller flera sekundärhamnar under sin semester.

För en sekundärhamn finns i almanackan ingen tidvattenkurva och inte heller någon tidvattentabell. Istället hänvisas ifrån en sekundärhamn till en standardhamn som har liknande förutsättningar. Med hjälp av vissa grunduppgifter (konstanter) från sekundärhamnen kan man med hjälp av standardhamnen ta fram de tidvattenuppgifter man behöver för att på exakt samma vis som för en standardhamn ta fram önskad tidvattennivå eller tidpunkt.

Vårt exempel

I vårt exempel, med steg-för-steg-instruktioner nedan, ska vi ta fram tider och nivåer för första låg- och högvatten i Port Joinville 2006-03-02.

Förberedelser

Först måste vi ifrån almanackan (Reeds) ta fram ett antal uppgifter. Alla dessa uppgifter finns i "klartext" och kan enkelt läsas av.

Vilken är standardhamnen?

För varje sekundärhamn finns i almanackan (Reeds) angivet vilken som är standardhamnen. Ur Reeds på sidan för Port Joinville kan utläsas att standardhamnen för Port Joinville är Brest.

För att hitta Brest i Reeds visar pilen vid namnet vilket håll man ska bläddra åt. I detta fallet åt vänster/till ett lägre sidnummer.

På raden ovanför där Brest anges som standardhamn anges Zone -0100. Med detta menas att på tidpunkt angiven för Brest ska en timma dras av för att erhålla UT-tid. Notera att detta sätt att skriva skiljer sig ifrån hur man normalt anger tidszoner; Frankrike ligger i tidszonen UT+1.

Uppgifter från standardhamnen

Från standardhamnen behöver ett antal uppgifter hämtas/läsas av;

• Tidpunkt för högvattnet (THW).
• Nivån för högvattnet (NHW).
• Tidpunkt för lågvattnet (TLW).
• Nivån för lågvattnet (NLW).
• Information om det är spring eller neap.
• Tidvattenkurvan.

I vårt exempel här är det första lågvattnet och första högvattnet 2006-03-02 som vi ska använda.

Detta ger oss;

• TLW är 00:36FNT (tiden för lågvattnet).
• NLW är 0,4m (nivån för lågvattnet).
• THW är 06:36FNT (tiden för högvattnet).
• NHW är 7,7m (nivån för högvattnet).
• Det är SPRING (datumet skrivet i rött).
• Tidvattenkurvan är den för BREST (standardhamnen).

Konstanter från sekundärhamnen

För varje sekundärhamn finns ett antal konstanter angivna som används för att justera standardhamnens uppgifter till att bli de aktuella tidvattenuppgifterna för sekundärhamnen.

• Grundtiderna för högvatten (GT1HW, GT2HW)
  samt konstanterna för tidsjusteringarna av högvattnet (JGT1HW, JGT2HW).
• Grundtiderna för lågvatten (GT1LW, GT2LW)
  samt konstanterna för tidsjusteringarna av lågvattnet (JGT1LW, JGT2LW).
• MHWS, MHWN samt konstanterna för nivåjusteringarna av MHWS
  samt MHWN (JMHWS, JMHWN).
• MLWS, MLWN samt konstanterna för nivåjusteringarna av MLWS
  samt MLWN (JMLWS, JMLWN).

Med ett J framför en förkortning menas Justering. Med ett N framför menas Nivå. Med ett T framför menas Tid. GT1 för GrundTid 1 och GT2 för GrundTid 2. Med JGT1 menas Justering GrundTid 1.

Vilka konstanter och justeringar som hör ihop är enkelt att komma ihåg. Det är de som står över och under varandra. Inga konstanter och justeringar ska avläsas "i sidled". 6,9 och -1,9 står över/under varandra och hänger således ihop och ska användas ihop senare i lösningen.

Tidskonstanterna

För att ta fram grundtiderna måste vi veta tidpunkten för högvattnet i standardhamnen (06:36FNT). För Port Joinville blir då grundtiderna 0500 och 1100 då högvattnet i Brest (06:36FNT) ligger mellan 0500 och 1100. Hade högvattnet inträffat 14:30FNT hade grundtiderna blivit 1100 och 1700. Hade högvattnet inträffat 03:20FNT hade grundtiderna blivit 2300 och 0500.

Justeringstiderna är de tal som står rakt under respektive grundtid. I detta fall -0040 (under 0500) och +0015 (under 1100).

• GT1HW är 0500 och GT2HW är 1100.
• JGT1HW är -0040 och JGT2HW är +0015.

För lågvatten gör vi på samma vis. Lågvattnet i Brest (00:36FNT) ligger mellan grundtiderna 2300 och 0500 vilket ger justeringstiderna -0035 och -0030.

• GT1LW är 2300 och GT2LW är 0500.
• JGT1LW är -0035 och JGT2LW är -0030.

Notera att grundtiderna läses av som ett Z - i detta fall 05-11, 11-17, 17-23 och 23-05.

Grundtiderna är för standardhamnen; Alltså Brest. Är det högvatten i Brest klockan 05:00 är justeringen -0040 vilket ger att det är högvatten i Port Joinville klockan 04:20 (05:00 - 00:40 = 04:20).

Det finns fyra grundtider för högvatten och fyra för lågvatten. Det är bara två för högvattnet och två för lågvattnet som ska användas. De resterande två plus två grundtiderna bortser man ifrån.

OBS! Tidsjusteringarna anges i Reeds med fyra siffror. Formatet på dem är HHMM. 0120 innebär en justering på 1 timma och 20 minuter. 0035 innebär en justering på 0 timmar och 35 minuter.

Nivåkonstanterna

• MHWS är 6,9m och JMHWS är -1,9m.
• MHWN är 5,4m och JMHWN är -1,4m.
• MLWN är 2,6m och JMLWN är -0,7m.
• MLWS är 1,0m och JMLWS är -0,3m.

Nivåerna för MHWS, MHWN, MLWN och MLWS är de medelnivåer som gäller för standardnamnen; alltså Brest i detta fallet. Man kan läsa tabellen som att då högvattnet är 6,9 meter i Brest ska högvattennivån i Port Joinville justeras med -1,9 meter. Alltså till 5,0 meter (6,9 - 1,9 = 5,0).

Ta fram tidvattenuppgifter för en sekundärhamn

Nästa steg är att med hjälp av konstanterna och de aktuella tiderna och nivåerna från standardhamnen ta fram de aktuella justeringarna av tiderna och nivåerna för vår sekundärhamn.

De fyra uppgifterna som behövs för att kunna räkna ut tidvattnet är;

• Justeringen av tiden för högvatten (JTHW)
• Justeringen av nivån för högvatten (JNHW)
• Justeringen av tiden för lågvatten (JTLW)
• Justeringen av nivån för lågvatten (JNLW)

...tas alla fram vart och ett på samma vis. Ett diagram plottas med justeringsuppgifterna varpå sedan uppgifterna ifrån standardhamnen förs in och den aktuella justeringen kan då läsas av ur diagrammet och värdet ifrån standardhamnen justeras sedan med den aktuella justeringen.

Justeringen för högvatten