Sjösjuka

Sjösjuka (eller rörelsesjuka som är den mer generella benämningen) upplevs av de flesta människor då de utsätts för rörelser kring 0,1 - 0,5 Hz. Alltså mellan en hel rörelse var 10:e sekund ner till en hel rörelse var annan sekund. Något som är relativt typiskt för vågor på havet.

Det är en skröna att personer med lite sämre balans inte kan bli sjösjuka och att de med bra balans blir lättare sjösjuka. Alla personer med fungerande balansorgan kan bli sjösjuka. De exakta orsakerna bakom sjösjuka, med vilken intensitet man drabbas och varför vissa inte drabbas alls är okända.

Vad som är klart är att sjösjuka till stor del är psykiskt. En person kan vänja sig vid sjögång och en person som är torr, mätt, varm, glad och delaktig blir inte lika lätt sjösjuk och drabbas inte lika hårt.

Så ta alltid för vana att inte bli blöt då det finns risk för sjögång. Ät innan sjögången börjar och fyll sedan gärna på i lagom takt med mat som är lätt att äta och inte för fet. Att ha bra kläder på sig som håller en varm och leder bort fukt så att man inte blir kladd av fuktiga kläder är lika viktigt som alltid. Glad blir man av trevligt sällskap och då man gör något man tycker är roligt och som inte skrämmer eller oroar en. Skratta och skoja är väldigt bra knep för att hålla sjösjukan borta. Och inte minst - var delaktig i seglingen. Sitt inte i ett hörn i sittbrunnen och bara vänta på att sjösjukans kall komma. Arbeta, titta runt, var utkik, styr, navigera, trimma segel och var med då hålls sjösjukan lättare borta.

Ett annat tips är att ligga ner. En person som hinner lägga sig ner innan sjösjukan har utvecklats ordentligt blir extremt sällan sjösjuk.

Riskerna med sjösjuka är framförallt att man blir en sämre sjöman som fattar dåliga beslut, inte är observant, inte orkar vara delaktiga eller koncentrerad och därmed börjar begå misstag. Andra risker är mer medicinska och då främst i form av uttorkning om man kräks mycket och länge. Avslutningsvis finns den rena säkerhetsrisken att man ramlar överbord då man kräks för att man inte orkar hålla sig kvar ombord eller att man känner att situationen är så hopplös att man tror att det säkerligen är bättre i vattnet än ombord på båten - vilket det naturligtvis aldrig är. Att surra en person som är sjösjuk med en kort livlina i lä i sittbrunnen är därför alltid lämpligt.

Sjösjuka behandlas bäst förebyggande i form av varm, mätt, torr, glad och delaktig. Men också genom något av alla de läkemedel mot som finns emot rörelsesjuka. Dessa skall normalt tas en stund innan man utsätts för rörelserna. Är man väl sjösjuk fungerar dessa medel normalt inte då magen då har slutat att ta upp de substanser som dessa läkemedel utsöndrar.

För att behandla en person som har utvecklat sjösjuka krävs läkemedel som fungerar utan att magen är inblandad. Två exempel på sådana är scopodermplåster eller stolpiller. Båda dessa fungerar också mycket bra som förebyggande läkemedel. En person som kräks mycket bör också behandlas med dryck och/eller vätskeersättning (se mer nedan under Vätskebalans).

Diabetes

En person med diabetes kan reagera mycket snabbt och mycket kraftigt på sjösjuka i form av problem med sin diabetes. En person med diabetes bör därför ta det säkra före det osäkra och utprova och använda anti-sjösjukemedel. I händelse av att personen ändå blir sjösjuk bör personens tillstånd följas upp varje timma och hjälp påkallas vid minsta oro för komplikationer.

Olika "husmorsknep"

Sjösjuka kan lindras och/eller fördröjas på olika vis hos olika personer. Nedan följer några tips som kan vara värda att prova och utvärdera.

• Ingefära - gärna i form av ingefärs-kola (säljs ofta i butiker som säljer asiatiska matingredienser).
• Saltlakrits - gärna i form av pastiller (typ Pingvin lakritspastiller).
• Morötter - hela, skalade och råa att knapra på.
• Knäckebröd eller skorpor - desto hårdare och torrare och grövre desto bättre.

Bra att ha i sjukvårdslådan