Låg- och högtryck

Meteorologiskt är högtryck relativt ointressanta men för de flesta människor är det högtryck man vill ha. För seglare är det med lite blandade känslor. Ett högtryck ger ofta väldigt lite vind.

Oavsett högtryck eller lågtryck så roterar vindarna runt dess centrum. I ett högtrycks centrum finns det "för mycket luft" som måste ta vägen någonstans. Vindarna blåser först därifrån nästan vinkelrätt mot isobarerna och vrider sedan av åt höger mer och mer desto längre bort ifrån centrumet de kommer för att till slut blåsa parallellt med isobarerna. I ett lågtryck finns det "för lite luft" och vindarna blåser en bit ifrån centrumet vinkelrätt mot isobarerna men desto närmare centrumet det kommer viker de av åt höger och blåser till slut parallellt med isobarerna. Orsaken till att vindarna vinklas av ligger i att jorden roterar och därmed spelar corrioliseffekten in.

Kring ett lågtryck, på norra halvklotet, snurrar luftmassorna moturs. I Sverige är den överlägset vanligaste rörelseriktningen på ett lågtryck från väster till öster. Detta gör att lågtryckets vindar på södra halvan som också färdas emot öster förstärks av lågtryckets rörelse och ger markant kraftigare västliga vindar på sydsidan än vad det är ostliga vindar på nordsidan där de två rörelserna motarbetar varandra.

På södra halvklotet roterar hög- och lågtryck åt motsatt håll som på norra halvklotet.

Har man vinden vinkelrätt i ryggen och pekar med högerhand rakt ut ifrån kroppen så pekar handen emot högtryckets centrum. Blåser det mycket är det oftast åt det hållet man då vill segla om man saknar all annan form av meteorologisk information.

Ett lågtryck rör sig normalt med cirka 15 knops fart över vatten.

Isobarer